Vi alla vet mycket väl att livet inte alls är en dans
på rosenblad under hela våran levnadstid.
Livet kan både vara rättvisst samt orättvisst.
Det är vi också väl medvetna om.
Livet är och ska inte vara enkelt hela tiden, utan man
får sina prövningar och man ser att man egentligen klarar
av mer än man faktiskt tror.
Av alla dessa prövningar vi får här i livet på jorden, så
får vi nya erfarenheter, både bra och dåliga såklart.
Man vet att ingen är fläckfri, och vi alla gör misstag ibland.
Men misstagen, ibland kan dom göra ont. Kanske för resten
av våra liv ? "Varför måste de bli så här?"
Du vet att hjärtat kan svida vid ett snedsteg.
Men har egentligen inte snedstegen en viss mening? Är det
inte så att det är meningen att det ska vara ett "snedsteg"?
Ibland tror jag att vi blir blinda. Blinda på sanningen och våra
riktiga verklighet.
En del människor får vara med om världigt mycket "stragiska"
saker under sin livstid, och det finns även vissa människor som
får vara med om jätte mycket på en kort tid, som kanske en
vuxen har fått vara med om under hela sin livstid, men dock har
det varit mer "utspritt".
Men kan det inte vara så att de människorna som får vara med
om mycket, både positiva och negativa saker, är det inte
meningen att dom ska berätta om dom, och få andra människor
i sin omgivning att inte ta de steget.
Dock kan man aldrig lära sig exakt andras misstag, utan ibland
måste man lära sig av sina egna misstag.
Men faktiskt, ibland är det bra att lyssna på andras "misstag", och
lära sig av dom. Stötta upp den som varit med om det istället.
Jag vet att livet kan ge en så grymy mycket med smärta och att
det känns som man stryps, kvävs, kanske till och med tvångstankar.
Men vet du?
Det är bara du själv som kan ändra på det, och du själv vet exakt
vad som gör dig glad och vad som gör dig lycklig. Det vet ingen
annan. Du själv är den ända som kan ändra dig och du själv som
kan få dig på spåret igen.
Livet enligt min mening är att det är hårt och rättvisst, men också
hårt, förjävligt och orättvisst.
Man kan inte få allt man önskar, utan man måste kämpa sig igenom
livet och ta tag i det som man tycker är jobbigt.
Att rida ut en stormvind, efteråt, när man klarat det, då blir man
strakare än vad man var innan och man har vips fått sig en ny
erfarenhet.
Jag vet precis vad jag pratar om. Livet är inte lätt, det är förjävligt
ibland, men ibland kan det också vara en dans på rosor ett tag.
Vad man inte ska missa är alla små tillfällen som man kan bli lycklig,
det kanske är just din chans. Utan att man ska inte sitta och vänta
på en stor fet chans, och sen missa alla de små. Utan man ska ta
sin chans när man har den.
Kanske sitter just du och väntar på den Stora lyckan?
Kanske du inte sätt de små?
Missa inte de små, det är också väldigt viktiga i det hela.
Vet du vad ?
Jag skulle kunna sitta i timmar och skriva om detta, kanske till
och med en hel bok om livet.
Jag vet att jag bara äe 19 år, men ibland känns det som att jag
äldre än min ålder och min kropp. Det känns som jag är fast i
en kropp som jag inte alls tillhör i.
Lova mig en sak !
Ta vara på ditt EGNA liv och gör det som gör just DIG lycklig
och glad ! Va din egna lycka. Följ ditt hjärta och gör det som
känns rätt!
Det är bara du som kan vara din egna lycka
onsdag 27 januari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar